Anna Hertzman

Senaste nytt

En fjärde skiva, lika overkligt som det låter

Jag och Pär Davidsson har under det senaste året jobbat fram låtar och nu finns det ett gäng låtar och jag tänkte ”det är väl lika bra att det blir en skiva av det!?”.

Min tanke är att släppa skivan hösten 2019, mest för nostalgins skull då det är 10 år sedan jag släppte min första skiva.

Jag har släppt en singel från skivan redan som heter ”inget att förstå” och den låten har jag skrivit tillsammans med Marie Andersson.

Skivan är riktigt bra! Till och med Peter Lemarc gav mig ros för den då han fick tjuvlyssna lite på den.

Jag tror det blir till hösten i alla fall och med releasekonsert till våren. Om jag inte får ett infall och bokar upp Malmö Live igen till hösten. Det var så förbannat kul att spela där sist. Troligtvis den bästa konserten jag gjort. Men det var mest tack vare publiken då ni fluffade upp mig ordentligt så jag gav allt som fanns att ge.

Vi kommer att göra det igen. Jag ska bara samla kraft och känna in allting. Så är det när en är en flummig jäkel, förstår ni.

Kärlek! / Anna

Turnén lider mot sitt slut och jag är stolt

Jag har turnerat under 2018 på en nivå som passar mitt familjeliv, min andra verksamhet och mitt psyke.

Det är någonting som har förändrats och jag tror det är i min kropp. Jag ursäktar inte mig men jag tackar också för mig. Jag började skriva egen skånsk vispop 2006 och släppte min första skiva 2009. Så det är ett tioårsjubileum i år då, om en gillar att fira saker.

Jag gillar mycket att se på allt jag gjort och släppt och att kunna förstå utvecklingen. Var det började och var jag är nu. Idag driver jag eget skivbolag och är högsta hönset i min egna hönsgård. Jag väljer var jag vill spela och vilken musik jag vill släppa. Jag väljer när jag ska spela och om jag ska spela. Det är jag som bestämmer musiken och hur den ska låta. Jag trivs med det.

I skrivande stund är det på fredag som jag avslutar min turné för 2018 och tar det lugnt några månader och försöker avsluta arbetet med min kommande skiva. Min fjärde fullängdsskiva blir det, och det känns så konstigt att jag har gjort skivor. Musiken är naturlig för mig och även att spela live. Men samtidigt så brukar jag skämta om att mitt kompass ständigt pekar mot att äta mackor i soffan framför tvn.

Det blir en jäkligt rolig konsert på Malmö Live och det känns som ett bra avslut på en fin turné. Jag vet inte om jag ska spela nästa år och jag låter det vara så. Jag kan inte ge svar på allting och jag tillåter mig själv att vara impuls- och passionsstyrd.

 

Bantning är inte min grej

Alla kroppar är olika och det är själva poängen med oss människor. Så jag gillar inte bantning. Men det jag verkligen gillar är att jag bantat min hemsida och hottat upp den lite inom ramen för rimligt beteende.

Blir du hungrig efter mer besöker du bäst min Facebook och Instagram.

/ Anna

Ingen hejd på skapandet!

Jag och min producent Pär Davidsson jobbar sakta med säkert fram en platta och singlarna flyger ut som kanoner ur Smör Skivbolag & Förlag just nu!

Senaste låten som är släppt är Skurups Kyrkokör som finns ute i alla digitala butiker samt som musikvideo på min Facebook och Youtube.

Nästa låt heter ”Smuk Dejlig & Sweet” och kommer inom någon månad.

 

Skurups Kyrkokör – Ny singel!

Denna låt skrev jag för många år sedan och har aktivt förträngt sedan dess. Men efter lite påtryckningar från min publik så mognade jag i processen och blev redo för att ge den ett liv samt att släppa den.

Det är en produktion av mitt skivbolag och förlag Smör Skivbolag & Förlag.

Här är musikvideon och den finns också på spotify mm.

Läs gärna mer på min Facebook genom att klicka här. 

 

Livet klär mig inte – Ny låt!

Den 2 februari 2018 släpps en ny låt som jag faktiskt skrev för en himla massa år sedan men nu kändes den rätt och den fick liv i studion. Låten heter ”Livet klär mig inte” och kommer att finnas på Spotify, iTunes mm inom kort.

/ Anna

 

Att skapa en podcast

Jag förutsätter att många kanske inte ens vet vad en podcast är men då förutsätter jag att ni vet vad google är och därigenom söker svaret på era frågor.

Hur som haver så har jag och Mirijam Geyerhofer startat en podcast tillsammans som så kreativt är döpt till Hertzman & Geyerhofer. Vi pratar om föräldraskap, feminism, kroppspositivism, att komma ut som transperson, att vara feminist i en heterorelation och mycket mer.

Du hittar podden i de flesta pod-appar som du laddar ner till din telefon.

Håll tillgodo!

 

Hertzman & Geyerhofer

Hertzman & Geyerhofer

Jag säljer inte toaborstar.

När jag offentligt började skriva om att jag är feminist (för jämställdhet för er som inte förstår begreppet) så har det blåst stormiga och kalla vindar åt mitt håll till och från. Men samtidigt spelar det inte så stor roll för mig då det viktiga är att jag lever bra och inte låter bli att ta ställning för det skulle kunna drabba mitt artisteri.

Fuck that, säger jag.

Är inte så att jag säljer toaborstar, jag säljer mina egna berättelser och för det ska inte priset vara identitetslös.

Så är det med det.

Jag missade en hel del tror jag

Jag har fått två barn sedan 2014 och kroppen och psyket har fått en enorm prövning. Livet är bättre med barn, helt klart. Men det är helt annorlunda.

Det är också skillnad att som artist och kvinna att få barn i jämförelse med en man. Barnen har bott i min mage, jag har vaggat och ammat dem om nätterna och hormonerna har sprutat ur öronen på mig. Det enda jag kan säga är att det inte är som jag hade tänkt mig. Det är helt klart häftigare men också mycket jobbigare. Min musik har blivit lidande och jag har våren 2017 äntligen börjat skriva musik igen. Jag har drömmar och planer för en ny platta men jag har också en annan självmedvetenhet. Det är inte till vilket pris som helst jag kastar mig ut i sociala medier och på scen och sliter ut allting jag har sparat inom mig under livets gång. Det ska vara på mina villkor. Året 2017 spelar jag inte live för det varken vill eller orkar jag. Jag behöver komma tillbaka till skapandet först. Jag saknar att spela live och att arrangera mina egna spelningar och flänga runt på festivalscener och träffa folk som lyssnar på den musik jag skapar. Men jag måste bygga en stabil grund.

Förr blev jag stressad samtidigt som musiken räddade mig. Musiken var och är mitt jobb och den har räddat mig från att fastna på botten och inte orka upp. Idag är jag uppe men har en enorm respekt och saknad till min musik. Jag tänker bygga kring den oändliga passion jag har för skapandet och liveframträdanden samtidigt som jag tänker lyssna på mig och min kropp. Jag har alltid varit tydlig med att göra det jag vill och skriva min egen musik. Så kommer det fortsätta att vara. Men jag har också planer på samarbete med andra låtskrivare.

Min känsla är att jag kommer att turnera 2018, på mitt sätt.

Jag har sedan jag fick mitt första barn startat en verksamhet som gått ut på att jag syr och säljer barn och vuxenkläder (mest ”damkläder”) via min webbutik. Det har gått himla bra så nu har jag två medarbetare som syr och jag jobbar med det administrativa samt att jag designar egna tyger. Dessa tyger kommer ut till försäljning hösten 2017. Därför är min webbutik i ombyggnad just nu och kommer att lanseras inom kort där skivor och musik har en egen sida och sömnaden och ”Sytt av Anna Hertzman” har en egen.

Det har varit en salig jävla röra. I livet och i allt jag gjort. Jag har divit egen firma sedan jag tog studenten och jag har alltid älskat det. Men jag har samtidigt jobbat med sjuttioelva andra saker vid sidan av och det är ett upplägg jag inte trivts i. Så jag rensar i röran och bygger sakta upp ett liv som jag kan leva i och inte bara överleva i.

jag missade henne anna hertzman

Ny singel! – ”Jag missade henne”

Jag har släppt en ny singel digitalt som heter ”Jag missade henne”. Först när jag spelade låten på min Facebook så spelade jag den med bara mig och mitt piano. Men när det var dags att sätta mig i studion var jag trött på att göra ballader. Många låtar skrivs som ballader men görs till andra typer av låtar i studio och jag kände för att köra samma.

Låten är producerad tillsammans med Pär Davidsson som också producerade min skiva ”Bromsklossar” med mig.

Låten är, som allt jag gör, skapad ur ett känslomässigt hål jag fastnade i efter jag fick mitt första barn. Ett känslomässigt hål som jag jobbat mig ur och även blivit en ny människa utav.

Ni kan lyssna på den på bland annat Spotify, iTunes mm.

Länk till låten på Spotify finns om du klickar här. 

Sjunger duetter på riktigt

Ja! Du läste rätt! På min konsert på Palladium i Malmö den 20 maj 2015 gästar Lunkan från bandet Perikles mig.

Vi kommer att sjunga ”Finns det nån annan nu” live och även en ny duett som släpps på deras skiva i maj. Vi har tidigare sjungit tillsammans live två gånger så det är ett unikt tillfälle. Jag är glad och tacksam för att Lunkan tar sig tid och gästar.

Här är första duetten och den andra får ni hålla utkik efter. (gud vad längesedan detta youtubeklipp spelades in. Detta är från 2008 och jag var då 21 år och redan då sjöng jag med ögonen.)

 

 

Bokar sommarens skivturné

Just nu håller jag på att boka sommarens turné som börjar i maj 2015 med tre releaser i Malmö, Ystad och Kristianstad (dessa datum och biljetter släpper jag troligtvis innan februari är slut).

Skivturné är kul då det känns nytt och fräscht. Människans strävan efter utveckling osv.

Mitt liv ser annorlunda ut idag eftersom jag har barn så jag kommer troligtvis inte kötta så mycket som jag tidigare gjort och spela överallt. Jag plockar de spelningar jag verkligen vill ha och resten får jag tyvärr låta vara.

För att boka mailar du till boka (@) annahertzman.se.

Vi ses i sommar!

Bra skivsläppardag igår!

Igår var det den 24 november och jag släppte min tredje fullängdsplatta Bromsklossar.

Facebook och Instagram har folk varit lyriska och jag likaså! Så häftigt!

Här kan du lyssna och köpa:

Webbutik

Spotify

iTunes

Folk å Rock i Malmö

CDON.com (kommer upp där innan december)

 

Skärmavbild 2014-11-25 kl. 10.29.09

 

 

Igår hamnade jag också på plats 25 på svenska iTunes försäljningslista av album och jag tyckte det var gött.

Eftersom jag inte tjänar någonting på Spotify så betyder det asmycket att ni väljer att köpa skivan i fysiskt format eller på iTunes. Tack för det!

Skärmavbild 2014-11-24 kl. 10.07.11

Att hålla en helt ny platta i sin hand

IMG_1075

 

Igår fick jag skivan på posten och fick sitta och bläddra i det vackra konvolutet. Jag och Liv Samuelsson har designat det tillsammans och foto är taget av Jenny Karlsson och smycket är skapat av Beata på Atom47.

Skivan består av tio låtar som jag har skrivit (låten ”lillasyster” har Peter Lemarc skrivit musik till och jag text). Detta är också en produktion jag släpper i mitt egna skivbolag & förlag.

Jag spelade in plattan när jag var höggravid i somras och gjorde allt arbete då. Det var inte enkelt eftersom min graviditet var tuff men såhär i efterhand är jag väldigt stolt över mig själv. Skivan är jättesnygg, jättebra och representerar mig bra. Jag älskar den!

Vart skivan än bär av så är det en produktion jag kommer vara stolt över så länge tiden är till min fördel.

IMG_1076

Insidan av omslaget

IMG_1077

 

Baksidan av omslaget

IMG_1078

Signerade alla skivor som köpts i webbutiken.

 

 

 

Ny skiva 24 november!

Den 24 november släpper jag min tredje fullängdsplatta ”Bromsklossar”!

Det är den första skivan jag släpper på egen hand i mitt egna skivbolag Smör Skivbolag & Förlag. Jag har producerat plattan tillsammans med Pär Davidsson i Unitedsounds (Genarp).

Jag är jävligt nöjd med skivan!

För att köpa/lyssna på skivan kan du besöka följande butiker 30_oktober_till_spotify(klicka på följande länkar):

Min webbutik

Itunes 

Spotify 

CDON

Folkårock i Malmö

 

Rehab från läkande

Det här är jag. Är inte riktigt där på något plan just nu. Det kreativa är som en jävla missbruksperiodare. Det finns liksom inget konstant behov av att skapa för att känna att jag finns till. Det finns inget sammanhang att knyta an till. Jag tar till mig musiken som en steril kompress som jag kan trycka mot mina smutsiga sår för att kunna läka. Och det känns inte fel eller märkligt att välja att ha det så. Det känns bara väldigt långt borta 1 månad efter avslutad turné och i en värld som sällan påminner om det kreativa. Jag är i den vanliga världen. Världen där de vanliga arbetarna är. De som gör att världen inte stannar, att alla kan få hjälp med allt de behöver ha hjälp med. Och i den världen är det ibland lite mindre tid till det kreativa. Det är inte konstigt alls. Jag är liksom på rehab från mitt läkande. Kanske låter knepigt men så är det. Jag ska spela in min skiva på nytt med nya människor. Jag ska skapa ett nytt kompband. Jag ska släppa en skiva den 1 november. Det faller bäst på plats genom att inte styra det. Jag låter det ske av sig självt. image

Glansigt magasin

Det här med att träna och vara gravid är två saker som inte parar sig i mitt liv. Kroppen klarar inte alls av det. Retar mig på alla ideal om att träna, äta, klä sig i fräsiga gravidkläder osv. Hur jobbigt det ofta blir att lyssna på kroppen och den individuella viljan för det liksom redan är bestämt av samhället hur man bör leva livet. Det finns inget utrymme för det enskilda fallet. Alla mammabloggar med lyckliga morsor som smajlar med sin mage på mingel, i träningsspåret och fan vet inte var de inte poserar. Jag vill hellre belysa verkligheten. Migrän, illamående, ångest, kroppslig smärta, psykisk smärta, foglossningar, hemorojjder, bajsa på sig, kissa på sig, inse att världen är fucked up, inse att man är jävligt bra som man är, isolera sig från omvärlden för att kunna utvecklas sunt, rädslor, ångesten över att inte se sitt eget kön uppifrån längre, hudbristningar, mjölkfyllda tuttar som läcker, total personlig inventering. Listan är oändlig. Nio månader som inget glansigt magasin kan berätta sanningen om. Främst för att sanningen inte är sådär glansigt vacker och också för att sanningen är individuell. Gravida kvinnor har resan gemensamt. Fan vad sjukt att kvinnokroppen inte är bättre respekterad. Den är ju världens bästa och vackraste fabrik!

Om jag ska dö, ny singel och ny del av livet.

I början av april släpps den tredje Smör Skivbolag-singeln. Den låten heter ”Om jag ska dö” och är skriven i Stockholms Skärgård och även musikvideon är inspelad där.

Låten finns att lyssna på i Spotify, iTunes med mera.

Igår vad också första konserten med Visturnén 2014 och det var väldigt roligt! Ser fram emot att genomföra resten av turnén också.

Ni kan läsa mer om den genom att klicka här.

Den egoistiska alkoholisten.

Jag vill börja denna monolog i rätt ända. Det började med att jag lyssnade på Sveriges Radios program ”Den moderna alkoholisten” som i stora drag handlar om att alkoholist inte behöver vara den personen som sitter på en parkbänk utanför systemembolaget och väntar på att de ska öppna, med kiss i underbyxan. Den moderna alkoholisten har inte smeknamn som Dunken, Limpan eller Fimpen. Den moderna alkoholisten är en socialt fungerande och accepterad person med både jobb och rena underbyxor.
I radioprogrammet intervjuas en man som berättar att han har haft svårigheter att kontrollera sitt drickande i många år, men han vägrar bli kallad för alkoholist. Enligt honom är en alkoholist en person som dricker på morgonen för att återställa gårdagens överkonsumtion. Mannen har sökt sig till ett fräscht, som de uttrycker det, behandlingscentrum på Stureplan och där får han lära sig att ”kontrollera sitt drickande”.

Sedan stöter jag på en artikel om Leif GW Persson där han berättar att han dricker mycket alkohol men att han faktiskt har en bra förklaring till detta. Han har haft det jobbigt i livet, säger han. De dagar han inte dricker alkohol knaprar han piller och han säger ”annars skulle jag bli knäpp”. Men Leif säger att han inte är alkoholist/missbrukare.

Och nu stöter jag på mannen i tidningarna som heter Tomas Rudin, han är politiker. Han skulle köpa två flaskor alkoholfritt vin på Systembolaget och, enligt egen utsago om man får tro tidningarna, stal en flaska whisky för att han skämdes för sitt alkoholmissbruk. Klart att man kan bli upprörd över att en politiker får lov att sjukskriva sig när han har stulit, tänk om resten av samhället såg ut så. Låt oss sjukskriva alla tjuvar!

Det mest intressanta med dessa historierna är att det, enligt min tro, garanterat har funnits människor i personernas närhet som har varit väl medvetna om missbruket. För det är så att det alltid finns en tapper skara medberoende människor som är beroende av den missbrukande människan. Som gör små justeringar i vardagen för att personen inte ska tappa det helt. Och framförallt för att ingen ska komma på att någonting är fel.

Vad är det med missbrukare/ alkoholister som alltid ska förklara ”hur jobbigt de har/haft det”, som om det vore en ursäkt till att fortsätta. Denna förklaring kommer alltid i samband med den där de läxar upp mig om att de inte är alkoholister/missbrukare. De har ju faktiskt inte kiss i byxan.

Jag är väldigt glad för alla missbrukare som lyckas ta sig hjälp och återta kontrollen över sitt liv.

Men mest är jag olycklig över detta fenomen. För jag blir så förbannat trött på att all fokus ligger på missbrukaren, inte på omgivningen. Det finns uppskattningsvis 330000 människor i Sverige lider av ett alkoholmissbruk (4,4% av befolkningen). Detta innebär minst lika många anhöriga som lever ett riktigt skitliv i skuggan av en alkoholist.
Barn som känner oro när de går till sängs eller partners som försöker vara den där perfekta partnern så att ingenting ska gå snett.

Av alla människor jag känner så kan alla nämna en eller flera personer i släkten som har ett alkoholmissbruk.

En alkoholist/ missbrukare tar upp mer energi, tid och känslor än vad en människa förtjänar. Inget barn får en fungerande barndom eller uppväxt med en missbrukande förälder. Oavsett hur snäll, givmild eller socialt accepterad föräldern än må vara.

Mitt förslag är, även fast man knappt vågar säga detta till politiker för de verkar fan inte ha någon koll alls, är att vi bör fokusera på anhöriga till missbrukare och framförallt barn. För jag är så jävla trött på den egoistiska alkoholisten.

 

 

 

Bra länkar till anhöriga:

Vårdguiden
ACA Sverige
Alanon
Kvinnofridslinjen
BRIS
Anonyma alkoholister

Jag blir en dålig människa av dåliga människor.

Det där med sociala medier kan vara ett jävla fångeskap. Det är som att jag låst in min kulturella nerv i en liten burk utan luft och inte låtit den gro. Den lilla inspiration jag fått har jag läckt ut i 140 tecken på Twitter och låtit försvinna ut i ett stort moln av ointresse. Jag har slösat och jag har kvävt mitt skapande.

Det handlar egentligen inte bara om sociala medier, det handlar om livet. Att jag upptäcker att jag omgivits av människor och situationer som slukar mig. Som knycklar ihop mig tills jag tror att jag ska vara hopknycklad. Tillslut gick det så långt att jag trodde på dåliga saker som sades till mig om mig.

Bra människor blev bortprioriterade för dåliga människor har tendens att ta oerhört mycket plats.

Ja, det finns dåliga människor. Inte människor som är genuint dåliga människor men människor som inte fungerar för mig. Människor som skaver mot en tillls de gamla sår man bär på börjar blöda och svida.

Jag blir en dålig människa av dåliga människor.

(Och det är en hemsk tanke men troligtvis en sann tanke; att jag säkert är en dålig människa för någon. Om jag är någons dåliga människa så hoppas jag att den personen är förnuftig nog att sortera bort mig från dennes liv.)