Anna Hertzman

Senaste nytt

Bra skivsläppardag igår!

Igår var det den 24 november och jag släppte min tredje fullängdsplatta Bromsklossar.

Facebook och Instagram har folk varit lyriska och jag likaså! Så häftigt!

Här kan du lyssna och köpa:

Webbutik

Spotify

iTunes

Folk å Rock i Malmö

CDON.com (kommer upp där innan december)

 

Skärmavbild 2014-11-25 kl. 10.29.09

 

 

Igår hamnade jag också på plats 25 på svenska iTunes försäljningslista av album och jag tyckte det var gött.

Eftersom jag inte tjänar någonting på Spotify så betyder det asmycket att ni väljer att köpa skivan i fysiskt format eller på iTunes. Tack för det!

Skärmavbild 2014-11-24 kl. 10.07.11

Att hålla en helt ny platta i sin hand

IMG_1075

 

Igår fick jag skivan på posten och fick sitta och bläddra i det vackra konvolutet. Jag och Liv Samuelsson har designat det tillsammans och foto är taget av Jenny Karlsson och smycket är skapat av Beata på Atom47.

Skivan består av tio låtar som jag har skrivit (låten ”lillasyster” har Peter Lemarc skrivit musik till och jag text). Detta är också en produktion jag släpper i mitt egna skivbolag & förlag.

Jag spelade in plattan när jag var höggravid i somras och gjorde allt arbete då. Det var inte enkelt eftersom min graviditet var tuff men såhär i efterhand är jag väldigt stolt över mig själv. Skivan är jättesnygg, jättebra och representerar mig bra. Jag älskar den!

Vart skivan än bär av så är det en produktion jag kommer vara stolt över så länge tiden är till min fördel.

IMG_1076

Insidan av omslaget

IMG_1077

 

Baksidan av omslaget

IMG_1078

Signerade alla skivor som köpts i webbutiken.

 

 

 

Ny skiva 24 november!

Den 24 november släpper jag min tredje fullängdsplatta ”Bromsklossar”!

Det är den första skivan jag släpper på egen hand i mitt egna skivbolag Smör Skivbolag & Förlag. Jag har producerat plattan tillsammans med Pär Davidsson i Unitedsounds (Genarp).

Jag är jävligt nöjd med skivan!

För att köpa/lyssna på skivan kan du besöka följande butiker 30_oktober_till_spotify(klicka på följande länkar):

Min webbutik

Itunes 

Spotify 

CDON

Folkårock i Malmö

 

Rehab från läkande

Det här är jag. Är inte riktigt där på något plan just nu. Det kreativa är som en jävla missbruksperiodare. Det finns liksom inget konstant behov av att skapa för att känna att jag finns till. Det finns inget sammanhang att knyta an till. Jag tar till mig musiken som en steril kompress som jag kan trycka mot mina smutsiga sår för att kunna läka. Och det känns inte fel eller märkligt att välja att ha det så. Det känns bara väldigt långt borta 1 månad efter avslutad turné och i en värld som sällan påminner om det kreativa. Jag är i den vanliga världen. Världen där de vanliga arbetarna är. De som gör att världen inte stannar, att alla kan få hjälp med allt de behöver ha hjälp med. Och i den världen är det ibland lite mindre tid till det kreativa. Det är inte konstigt alls. Jag är liksom på rehab från mitt läkande. Kanske låter knepigt men så är det. Jag ska spela in min skiva på nytt med nya människor. Jag ska skapa ett nytt kompband. Jag ska släppa en skiva den 1 november. Det faller bäst på plats genom att inte styra det. Jag låter det ske av sig självt. image

Glansigt magasin

Det här med att träna och vara gravid är två saker som inte parar sig i mitt liv. Kroppen klarar inte alls av det. Retar mig på alla ideal om att träna, äta, klä sig i fräsiga gravidkläder osv. Hur jobbigt det ofta blir att lyssna på kroppen och den individuella viljan för det liksom redan är bestämt av samhället hur man bör leva livet. Det finns inget utrymme för det enskilda fallet. Alla mammabloggar med lyckliga morsor som smajlar med sin mage på mingel, i träningsspåret och fan vet inte var de inte poserar. Jag vill hellre belysa verkligheten. Migrän, illamående, ångest, kroppslig smärta, psykisk smärta, foglossningar, hemorojjder, bajsa på sig, kissa på sig, inse att världen är fucked up, inse att man är jävligt bra som man är, isolera sig från omvärlden för att kunna utvecklas sunt, rädslor, ångesten över att inte se sitt eget kön uppifrån längre, hudbristningar, mjölkfyllda tuttar som läcker, total personlig inventering. Listan är oändlig. Nio månader som inget glansigt magasin kan berätta sanningen om. Främst för att sanningen inte är sådär glansigt vacker och också för att sanningen är individuell. Gravida kvinnor har resan gemensamt. Fan vad sjukt att kvinnokroppen inte är bättre respekterad. Den är ju världens bästa och vackraste fabrik!

Om jag ska dö, ny singel och ny del av livet.

I början av april släpps den tredje Smör Skivbolag-singeln. Den låten heter ”Om jag ska dö” och är skriven i Stockholms Skärgård och även musikvideon är inspelad där.

Låten finns att lyssna på i Spotify, iTunes med mera.

Igår vad också första konserten med Visturnén 2014 och det var väldigt roligt! Ser fram emot att genomföra resten av turnén också.

Ni kan läsa mer om den genom att klicka här.

Den egoistiska alkoholisten.

Jag vill börja denna monolog i rätt ända. Det började med att jag lyssnade på Sveriges Radios program ”Den moderna alkoholisten” som i stora drag handlar om att alkoholist inte behöver vara den personen som sitter på en parkbänk utanför systemembolaget och väntar på att de ska öppna, med kiss i underbyxan. Den moderna alkoholisten har inte smeknamn som Dunken, Limpan eller Fimpen. Den moderna alkoholisten är en socialt fungerande och accepterad person med både jobb och rena underbyxor.
I radioprogrammet intervjuas en man som berättar att han har haft svårigheter att kontrollera sitt drickande i många år, men han vägrar bli kallad för alkoholist. Enligt honom är en alkoholist en person som dricker på morgonen för att återställa gårdagens överkonsumtion. Mannen har sökt sig till ett fräscht, som de uttrycker det, behandlingscentrum på Stureplan och där får han lära sig att ”kontrollera sitt drickande”.

Sedan stöter jag på en artikel om Leif GW Persson där han berättar att han dricker mycket alkohol men att han faktiskt har en bra förklaring till detta. Han har haft det jobbigt i livet, säger han. De dagar han inte dricker alkohol knaprar han piller och han säger ”annars skulle jag bli knäpp”. Men Leif säger att han inte är alkoholist/missbrukare.

Och nu stöter jag på mannen i tidningarna som heter Tomas Rudin, han är politiker. Han skulle köpa två flaskor alkoholfritt vin på Systembolaget och, enligt egen utsago om man får tro tidningarna, stal en flaska whisky för att han skämdes för sitt alkoholmissbruk. Klart att man kan bli upprörd över att en politiker får lov att sjukskriva sig när han har stulit, tänk om resten av samhället såg ut så. Låt oss sjukskriva alla tjuvar!

Det mest intressanta med dessa historierna är att det, enligt min tro, garanterat har funnits människor i personernas närhet som har varit väl medvetna om missbruket. För det är så att det alltid finns en tapper skara medberoende människor som är beroende av den missbrukande människan. Som gör små justeringar i vardagen för att personen inte ska tappa det helt. Och framförallt för att ingen ska komma på att någonting är fel.

Vad är det med missbrukare/ alkoholister som alltid ska förklara ”hur jobbigt de har/haft det”, som om det vore en ursäkt till att fortsätta. Denna förklaring kommer alltid i samband med den där de läxar upp mig om att de inte är alkoholister/missbrukare. De har ju faktiskt inte kiss i byxan.

Jag är väldigt glad för alla missbrukare som lyckas ta sig hjälp och återta kontrollen över sitt liv.

Men mest är jag olycklig över detta fenomen. För jag blir så förbannat trött på att all fokus ligger på missbrukaren, inte på omgivningen. Det finns uppskattningsvis 330000 människor i Sverige lider av ett alkoholmissbruk (4,4% av befolkningen). Detta innebär minst lika många anhöriga som lever ett riktigt skitliv i skuggan av en alkoholist.
Barn som känner oro när de går till sängs eller partners som försöker vara den där perfekta partnern så att ingenting ska gå snett.

Av alla människor jag känner så kan alla nämna en eller flera personer i släkten som har ett alkoholmissbruk.

En alkoholist/ missbrukare tar upp mer energi, tid och känslor än vad en människa förtjänar. Inget barn får en fungerande barndom eller uppväxt med en missbrukande förälder. Oavsett hur snäll, givmild eller socialt accepterad föräldern än må vara.

Mitt förslag är, även fast man knappt vågar säga detta till politiker för de verkar fan inte ha någon koll alls, är att vi bör fokusera på anhöriga till missbrukare och framförallt barn. För jag är så jävla trött på den egoistiska alkoholisten.

 

 

 

Bra länkar till anhöriga:

Vårdguiden
ACA Sverige
Alanon
Kvinnofridslinjen
BRIS
Anonyma alkoholister

Jag blir en dålig människa av dåliga människor.

Det där med sociala medier kan vara ett jävla fångeskap. Det är som att jag låst in min kulturella nerv i en liten burk utan luft och inte låtit den gro. Den lilla inspiration jag fått har jag läckt ut i 140 tecken på Twitter och låtit försvinna ut i ett stort moln av ointresse. Jag har slösat och jag har kvävt mitt skapande.

Det handlar egentligen inte bara om sociala medier, det handlar om livet. Att jag upptäcker att jag omgivits av människor och situationer som slukar mig. Som knycklar ihop mig tills jag tror att jag ska vara hopknycklad. Tillslut gick det så långt att jag trodde på dåliga saker som sades till mig om mig.

Bra människor blev bortprioriterade för dåliga människor har tendens att ta oerhört mycket plats.

Ja, det finns dåliga människor. Inte människor som är genuint dåliga människor men människor som inte fungerar för mig. Människor som skaver mot en tillls de gamla sår man bär på börjar blöda och svida.

Jag blir en dålig människa av dåliga människor.

(Och det är en hemsk tanke men troligtvis en sann tanke; att jag säkert är en dålig människa för någon. Om jag är någons dåliga människa så hoppas jag att den personen är förnuftig nog att sortera bort mig från dennes liv.)

Live-DVD

Min live-DVD som spelades in på Palladium i Malmö i våras finns nu i min webbutik